Så skyddar du dig mot bedragarna

Det här är bara ett av många fall och det är viktigt att känna till sina rättigheter. Vilka alternativ finns för att skydda sig och vilka åtgärder kan man vidta för att minimera riskerna för att bli lurad. Allt Om Travsport har pratat med juristen Frida Treschow som beskriver vad, och hur man kan göra sig för att skydda sig i olika situationer. Allt Om Travsport har skapat några fiktiva scenarier. Frida svarar.

1. Om man har ett stall med en hyresgäst med x antal hästar och hyresgästen inte betalar, men vägrar flytta? Hur ska man gå till väga för att ”vräka” hyresgästen?

Svar: Svaret på frågan beror lite på hur avtalet ser ut och om det bara är en box som hyrs eller om det finns massa tjänster hänförliga till uppstallningsavtalet. 

De rättsliga åtgärder som en hyresgivare får vidta är att säga upp hyresavtalet i förtid om hyran utgör den centrala delen av avtalet. Boxplatsen jämställs i en sådan situation med en lokal. Om en hyrestagare av en lokal inte betalar hyran anses lokalen enligt hyreslagen (12 kap. jordabalken) förverkad vilket är en grund för att säga upp hyresavtalet med omedelbar verkan. Hyresvärden måste informera hyresgästen om den eventuella uppsägningen. En till förutsättning för uppsägning är att hyresgästen inte betalar den förfallna hyran inom två veckors tid efter uppsägningen (12 kap. 44 § 2 p. jordabalken). Om hyresgästen när du meddelar den om förverkandet rättar sig och betalar den hyra som denne är skyldig så får inte hyresgästen skiljas från lokalen enbart på den grunden (12 kap. 43 § jordabalken). Om hyrestagaren inte betalar kan hyresgivaren stämma hyresgästen i domstol eller ansöka om handräckning och betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten för att på så sätt få in den betalning som hyresgästen är skyldig samt hjälp att avhysa hyrestagaren vilket innebär att denne tvingas lämna lokalen. Om en avkunnad dom i domstol är till fördel för hyresgivaren får denne en s.k. exekutionstitel vilket innebär att hyresgivaren kan lämna domen till Kronofogdemyndigheten som därmed kan verkställa domen.

Om man däremot har ett uppstallningsavtal som huvudsakligen avser skötsel och vårdnad av hästen där den faktiska hyran av boxplatsen utgör en underordnad del av avtalet får detta till följd att hyreslagen inte gäller i denna typ av avtalsförhållande. För att häva ett avtal krävs i ett sådant förhållande att ett väsentligt avtalsbrott har skett vilket är en allmän princip inom avtalsrätten. Att inte erhålla betalning för boxplatsen är ett väsentligt avtalsbrott som rättfärdigar att avtalet hävs. Även i en uppstallningssituation gäller samma tillvägagångssätt som ovan beträffande hyressituationen för att hyresgivaren ska kunna kräva betalt av hyrestagaren och avhysa denne.

2. Hyresgästen försvinner. Jag blir tvungen att utfodra och sköta om hyresgästens x antal hästar. Med risk att jag själv går i konkurs. Vad kan jag göra? Ur mitt och hästarnas bästa perspektiv?

Svar: Om inte hyresgästen betalar enligt avtalet som denne har med hyresgivaren och ”försvinner” kan hyresgivaren kan via mejl eller brev till hyresgästen uppmana att denne måste hämta sina hästar senast ett visst datum och att hästarna annars kan komma att säljas. Detta datum måste vara minst tre månader efter det att hyrestagaren fått beskedet. Hämtar hyresgästen inte hästarna inom denna tidsfrist har hyresgivaren således rätt att sälja hyresgästens hästar. Denna rätt tillkommer endast hyresgivare som är näringsidkare vilket framgår av Lag (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats.

4. Flera delägare äger en häst och en person företräder hästen. Kan företrädaren sälja hästen utan att fråga övriga delägare?

Svar: För att få sälja hästen krävs alla delägares samtycke men var och en av delägarna är fri att själv förfoga över sin del och kan därför endast sälja denna del utan övriga delägares samtycke (se 2 § lag om samäganderätt). En delägare kan dock ansöka hos domstol om tvångsförsäljning om delägarna inte är överens om att sälja, och kostnader och intäkter fördelas i sådana fall mellan delägarna utefter deras andel i hästen (se 1 och 6 §§ lag om samäganderätt). Skulle en delägare ändå sälja hästen utan de andra delägarnas samtycke kan det tyvärr bli svårt att få tillbaka hästen om den nya köparen gjort ett s.k. godtrosförvärv av hästen. Frågan enligt lagen om godtrosförvärv av lösöre där ett fullbordat godtrosförvärv innebär att köparen genom köpet utsläcker tredje mans rätt till egendomen. För att förtydliga närmare blir effekten av ett godtrosförvärv att de ursprungliga ägarna av hästen i förevarande fall förlorar sin äganderätt till hästen även om dessa var hästens ägare när säljaren felaktigt överlät den till den nya köparen. De ursprungliga ägarna har i denna situation dock rätt att kräva säljaren på pengar från försäljningen samt yrka på skadestånd.

Mot bakgrund av detta är det väldigt viktigt att man skriver avtal om man är flera delägare som äger en häst avseende vad som tex ska gälla om en delägare vill sälja sin andel och till vem denne i så fall får lov att sälja sin andel till. 

5. Flera delägare äger en häst och en person företräder hästen, tar hästen och flyttar utomlands med den? Vad gör jag? Kan jag stoppa flytten på något sätt, ringa polisen eller vad?

Svar: Detta agerande skulle kunna utgöra olovligt förfogande eller egenmäktigt förfarande enligt brottsbalken vilka är brott som har böter eller fängelse upp till ett år respektive böter eller fängelse upp till sex månader i straffskalan (se 10 kap. 4 § och 8 kap. 8 § BrB). Om en person har tagit med sig hästen utomlands kan man således göra en polisanmälan om detta.