Det finns många olika typer av bakterier som behöver olika typer av antibiotika. I dagligt tal kallas antibiotika ofta för penicillin. Men penicillin är bara en av flera olika grupper av antibiotika, även om det är den mest använda gruppen.
Antibiotika som påverkar många olika bakterier har ett brett spektrum, medan penicillin endast påverkar ett fåtal bakterier, alltså har ett smalt spektrum. Till hästar används penicillin, bensylpenicillin och bensylpenicillinprokain. Oftast ges penicillin i muskeln eller i blodet. Penicillin har bred säkerhetsmarginal men biverkningar ses dock ibland. Den vanligaste biverkningen utöver lokal svullnad på̊ injektionsplatsen är så kallad penicillinchock, som uppkommer under eller strax efter avslutad intramuskulär injektion av bensylpenicillinprokain. Symtomen varierar från mild oro och att hästen andas tungt till kraftig oro och att hästen kollapsar och faller omkull. Dödsfall i samband med dessa reaktioner har förekommit men är ovanliga. Reaktionen orsakas vanligen av prokaindelen, prokain är ett lokalbedövningsmedel som finns i penicillinblandningen.
I dessa fall kan fortsatt behandling med bensylpenicillinnatrium intravenöst övervägas då allergisk reaktion mot det är mycket ovanligt.
En ny forskning vid SLU har lyckats hitta ett sätt att undvika penicillinchock hos hästar. Istället för att använda prokain tillsammans med penicillinet har forskaren Lena Olsén använt ett annat bedövningsmedel, lidokain. Detta visade sig fungera minst lika bra och i en studien har hästar reagerade negativt, det vill säga ingen fick någon chock under behandlingen.
Utöver penicillinchock finns risk för diarré. Ibland ses träckavgång med något lösare konsistens strax efter intravenös behandling, sannolikt orsakad av tillfällig rubbning i tarmen.
Antibiotika används för behandling av bakteriesjukdomar och kan vara livräddande, det kan röra sig om sepsis hos föl, ledinfektion, lunginflammation eller en infektion i ett sår. Vid en bakterieinfektion i exempelvis har sjukdomsframkallande bakterier fått ett övertag. Oftast klarar hästens eget immunförsvar att bekämpa bakterierna, tillsammans med sårrengöring till exempel. Men ibland behövs mer hjälp. Antibiotika som penicillin kan hjälpa så att infektionen läker.
Den person som uppfann penicillinet var en skotsk biolog, Alexander Fleming. Det, rent av en slump när han analyserade stafylokockbakterier. När han skulle ta semester i augusti 1928 glömde han att städa undan stafylokockodlingarna, och när han senare kom hem från semestern hade stafylokockodlingarna infekterats av mögelsvamp.
Det som var häpnadsväckande var att han såg att det inte fanns några stafylokockbakterier kvar på området runt mögelsvampen. Han insåg då att mögelsvampen, Penicillium notatum, kunde döda de bakterier som var i närheten.
Mögelsvampen som kunde döda bakterier var dock inte så särskilt hållbar och bröts snabbt ner. Men 1938 beslutade forskarna Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey att undersöka penicillinet närmare och vidareutveckla detta så att det blev mer hållbart.
De renade bland annat penicillinet från mögelsvampen och prövade därefter penicillinet på möss och kaniner för att se så att det inte var farligt och för att bevisa penicillinets kraft och effekt. 1941 började penicillin produceras till allmänheten.
Överdriven användning av antibiotika har gjort att vissa bakterier har blivit motståndskraftiga, resistenta, mot en eller flera sorters antibiotika. Resistens är en egenskap hos bakterierna. En människa som behandlas med antibiotika kan alltså inte bli resistent.
Under många år utvecklades ny antibiotika som gjorde att de resistenta bakterierna kunde behandlas. Nu har många länder problem med bakterier som är motståndskraftiga mot nästan all antibiotika. Idag utvecklas inte heller så många nya antibiotika. I Sverige har vi hittills inte haft så stora problem med resistens, men resistenta bakterier finns även här. Ökad antibiotikaresistens kan göra att vissa infektioner kan bli svåra att behandla eller inte kan behandlas alls i framtiden.
Risken för spridning av resistenta bakterier är som störst i miljöer där det används mycket antibiotika och där det finns många sjuka. Det gäller framför allt på sjukhus men också till viss del på förskolor och äldreboenden. Att smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk person. Men för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats kan det vara farligt att få en infektion som är svår att behandla.
Bakom Skydda antibiotikan finns 25 myndigheter och organisationer med kunskap inom allt från sjukvård, djurhälsa och mat till läkemedel, jordbruk och hav. Deras uppgift är att sprida kunskap. Både om de stora utmaningar vi står inför men också om vad du som enskild individ kan göra för att påverka.
Hästar räknas som livsmedelsproducerande djur, alltså de får användas till kött. Ganska få antibiotikasubstanser är därför godkända för behandling av häst rakt av. Karenstiden som måste passera efter behandling innan slakt anges på förpackningen, eller meddelas av veterinären. När slaktkarenstiden har gått, är hästköttet säkert att äta. Hästar som har behandlats med antibiotika får inte tävla innan tävlingskarenstiden gått ut.