Tänk dig att du sitter bakom ratten på väg hem från en start. Klockan är strax efter midnatt och ögonlocken känns tunga. Du sänder en tanke till Pålle där bak i släpet, han har det bra han, som kan stå där och sova.
Javisst, hästen där bak i släpet kanske står och sover. Men att sova stående är bara en del i hästens livsviktiga sömncykel.
Sömn och sömnrubbningar är ett återkommande ämne i media. Oftast handlar det om hur vi stressade nutidsmänniskor ska hinna sova tillräckligt många timmar per natt. Men hur är det för våra högpresterande ”nutidshästar”? Hinner de ta igen sig? När gör dom det och hur?
Jämfört med människor har hästar ett litet sömnbehov och sättet att vila och sova skiljer sig också markant från oss. Hästar delar in sin vila i flera olika stadier som pågår i korta perioder. Den totala vilotiden under ett dygn är bara tre till fyra timmar. Varje viloperiod kan innehålla en eller flera sömncykler.
I litteraturen florerar det flera beteckningar för dessa; ortodox sömn, vanlig sömn, och SWS (slow wave sleep) avser alla ett tillstånd där hjärnaktiviteten är låg, medan paradoxal sömn, drömsömn och REM – sömn (rapid eye movements) avser ett tillstånd där hjärnaktiviteten är hög. Drömsömn är den djupaste sömn som hästar uppnår. I den här artikeln används fortsättningsvis benämningarna ”vanlig sömn” och ”drömsömn”.
De flesta hästar sover mest efter midnatt och fram till gryningen och en genomsnittlig sömncykel omfattar i snitt ca 15 minuter och innehåller ca sex minuter vanlig sömn och ca fyra minuter drömsömn. Resten av tiden består av dåsighet och övergångar mellan vanlig sömn och drömsömn. En sömncykel börjar alltid med vanlig sömn. I det sömnstadiet kan hästen välja mellan att stå eller ligga ner.
När hästen sover stående vilar den alltid på frambenen och har ett bakben i marken. Det finns en naturlig förklaring till det; att bli överrumplad av ett rovdjur behöver tre stadiga ben att stå på och ett att blixtsnabbt försvara sig med!
Under drömsömn kan inte hästen stå eftersom musklerna då är helt avslappnade och benens låsningsfunktion upphör att fungera. Även huvudet kräver stöd. En del hästar sträcker ut sig på sidan medan andra håller mulen mot underlaget. Under drömsömnen kan det hända att hästar blinkar, fladdrar med öronen eller paddlar med benen. Det kan se ganska dramatiskt ut, men är helt normalt.
Bara en liten del av hästens totala sömn per dygn utgörs av drömsömn, men den är absolut nödvändig för hälsan. Miljöombyte, en stökig granne, långa transporter eller en skada kan göra att hästen inte lägger sig ner och får ett ackumulerat behov av drömsömn. Tillfällig brist på drömsömn kan hästen själv reparera genom att öka liggtiden under ett par dygn.
Hur mycket och hur gärna hästarna sover påverkas av en mängd yttre faktorer som inhysningssystem, strömaterial, foderrutiner, andra hästar i omgivningen med mera. När det gäller val av bädd är det högsta komfort som gäller. Halm ligger högst på hästarnas topplista.
I en beteendestudie mättes liggtiden för ett antal hästar på box som antingen hade spånpellets, torvmix eller halm. Längst liggtid hade hästarna på halm och de valde också att i större uträckning ligga på sidan när de sov. Kortast liggtid hade hästarna som stod på spånpellets.
Det finns dock en hel del ”om” och ”men” att ta hänsyn till när man läser resultat av det här slaget. Det är många faktorer utöver strömaterialet som påverkar, t ex stämningen i stallet. Upprepade störningar kan abrupt avbryta en pågående sömncykel och liggtiden blir genast kortare.
För hästar som hålls i grupp, lösdrift, visar studier att gott om plats i ligghallen är avgörande för att alla i gruppen ska kunna tillgodose sina sömnbehov. En jämförelse mellan ett antal hästar som hölls i box, i en ligghall med minimimått enligt svensk lagstiftning och i en ligghall med utökad yta resulterade i signifikanta skillnader. Längst liggtid hade hästarna som stod på box och kortast liggtid hade hästarna i den mindre ligghallen. Två hästar som ingick i den delstudien lades sig inte alls under ett dygn och en häst lades sig utanför ligghallen vid flera tillfällen.
Trygghet, gott om plats och en mjuk skön bädd är alltså sömnens nyckelord för hästar. Men hur är det med ljus och ljud? Även om den mesta tiden av hästarnas vila sker på efternatten, ser man ofta hästar som ligger helt avkopplade i hagen även på dagen om förutsättningarna är de rätta. Ljuset verkar inte ha avgörande betydelse när det gäller vilan.
Med höga ljud är det värre. Att exempelvis anlända till en travbana flera timmar, kanske en hel dag, före start är en utmaning när det gäller hästens möjlighet till vila. Hästar som gnäggar, slammer i dörrar och som grädde på moset – musiken.
I ett TV- inslag för ett par år sedan uttryckte en av landets mest framgångsrika travtränare, Robert Bergh, sin stora irritation över att det spelas alldeles för hög musik på stallbacken. Han har inte ändrat sig sedan dess och hävdar fortfarande att alla som lever med hästar begriper att man inte behandlar dem så. Det här är inte bara allmänt tyckande från Robert Berghs sida. Det finns även vetenskaplig grund för hans åsikt. En studie som gjordes 2008 på galopphästar visade att musik eller prat ur högtalare på hög volym i stallet hade så negativ effekt på hästarna att det kunde kopplas till en ökad risk att utveckla magsår.
n