Fux, svart, eller bara travarbrun?

Praktisk erfarenhet har Anna fått genom sina egna hästar som många gånger varit med i olika färgexperiment, och mest glad är hon för kallblodet Änglarnas Isvind.

– Änglarnas Isvind är född 2013 och är helt unik häst!  Han är den första och hittills enda dokumenterat vitblacka kallblodstravaren. Han är föddes inom projektet Kallblodsänglar vars syfte var att bevara den äkta blacka färgen hos kallblodstravaren.

Genetik är detsamma som ärftlighetslära. Inom ämnet genetik tar man till exempel reda på hur gener och egenskaper nedärvs, som exempelvis som hästens färger. När Anna började slänga sig med facktermer som homozygot, dolda anlag, dominans, olika procent-tal, SW1 och W20-gener förstod jag att det här ämnet var mer komplex än jag först trodde. Men för att förenkla något, avgränsar vi en aning och lämnar för den här gången den mer variationsrika kallblodsrasen utanför, av den enkla anledningen att kallblodsrasen har en mängd fler olika färger så som; skäck, isabell, musblack  som inte förekommer i varmblodsrasen. Anna Berglund har dock lovat att återkomma till Allt Om Travsport med kallblodsartikel i samma ämne för er kallblodsläsare. Nu återgår vi till varmblodet. 

Anna Berglund berättar att varmblodet har tre grundfärger. Svart, brun och röd och det är de färgerna vi främst kommer att beröra i den här artikeln. De flesta varmblod är bruna och det är inte för inte de emellanåt kallas ”travarbruna”. 

Men om jag nu har ett brunt sto, hur ska jag tänka om jag inte vill ha en brunt föl?

– Du måste göra ett ganska omfattande detektivjobb och leta efter dolda färganlag hos stoet och den tänkta hingsten, alltså färganlag man inte kan se. Antingen har stoet eller hingsten dolda färganlag eller så har de dem inte. Det gäller bara att hitta dem. Det gäller alla tre grundfärger, fux, brun eller svarta anlag.

För att ta reda på hur det ligger till finns det flera sätt, exempelvis kan du ta reda på vilka färger stoets och hingstens tidigare föl fått, vilka färger deras föräldrar har eller så kan man ta ett DNA- test.

BRUNA STOET:
Vi återgår till det bruna stoet som vi vet bär bruna anlag, för det ser vi ju. Hennes mor var fux, alltså bär hon ett dolt fuxanlag. Jag frågar Anna igen. Jag vill ha en fux – hur gör jag?

– Tar du en hingst med som själv är fux, har du 50 procent chans att fölet blir fux. Väjer du en hingst som precis som stoet har ett dolt fuxanlag är det 25 procent chans att fölet blir fux. Men fölet kan också bli brunt eller i vissa fall svart.

Det finns fler nyanser av fuxfärg, exempelvis svettfux, rödare nyans eller fux med ljus man och svans, en så kallad linfux. Commander Crowe var en bländande stjärnhäst i den kostymen men registrerad är han som enbart fux. 

– För att få en linfux måste bägge föräldrarna bära de anlagen. 
När det gäller nyanserna på fuxen är det svårare att förutsäga. Dock är samlingsnamnet för alla nyanser av den röda färgen är fux. 

FUXSTOET:
Vi återgår till ett annat sto, låt säga att hon är fux och jag vill ha allt annat än ett fuxföl. Hur ska jag tänka nu?

– Då ska du absolut inte ta en fuxhingst. Fux med fux blir alltid fux. Du ska också välja en hingst som inte bär på dolt fuxanlag. Då kan du aldrig få ett fuxfärgat föl. 

SVARTA STOET:
Jag har ett svart sto och vill få ett svart föl? Hur tänker jag då?

– Välj en svart hingst! Då får du ett svart föl, men skulle det vara så att de båda svarta föräldrarna bär på ett dolt fuxanlag då har du 25 % risk att det kommer ut ett fuxföl. 

Skimmel är en färg som inte ingår i grundfärgerna men som är ett anlag som ”läggs ovanpå” hästens grundfärg. Det finns två typer av skimlar och båda typerna förekommer hos varmblodstravaren. 

Hos konstantskimmeln ser du tydligt vilken grundfärg hästen har, dvs om den är: brunskimmel, svartskimmel eller rödskimmel. Huvudet och benen behåller grundfärgen men kroppen blir mycket stickelhårig. Dessa hästar växlar färg med årstid så att de vissa tider är nästan vita på kroppen och däremellan ser ut som de hade vanlig grundfärg. De växlar men blir inte mer blekta med åren utan bibehåller samma färg livet ut. Tap In var ett typexempel av konstansskimmel med grundfärgen brun, en brunskimmel. 

Sedan finns det den avblekbara skimmeln, ibland kallad gråskimmel, som snabbt bleknar med åren. Redan efter tre år kan hästen vara vit, men för det mesta tar det några år till, berättar Anna. De bleknar och blir vitare vid varje hårfällning. Först bleknar de i huvudet som alltid är ljusare än kroppen, vilket är precis tvärt om jämfört med konstantskimmeln. Efter hästens första år kan du inte heller se vilken grundfärg den har i botten utan den blir grå. På ålderns höst blir den avblekbara skimmeln nästan kritvit. Majesty Of Rock och Olympic A.S. är avblekbar skimmel och färgen var typisk för Orlovtravaren. 

Men hur dominant skimmeln?

• Den är helt dominant. Det vill säga att har hästen ett skimmelanlag så blir hästen skimmel. Detta gäller för såväl konstantskimmeln som den avblekbara skimmeln. 
• De flesta skimlar hos travarna har endast ett skimmelanlag. Det betyder att 50 % av deras avkommor också blir skimmel. 
• Skulle en häst ha dubbla skimmelanlag, vilket är vanligt hos exempelvis Lipizzanern, då blir alla avkommorna till den hästen skimmel oavsett vilken färg partnern har. 

Men Åke Svansteds vita häst, White Bliss, är det en albino?

– Nej, albino i den rätta bemärkelsen (avsaknad av pigment) finns inte hos hästar. Ibland uppstår spontana mutationer som ger nya färgvarianter. Det är mycket sällan ska poänteras men det är med stor sannolikhet det som hänt med White Bliss som har två bruna föräldrar. White Bliss föddes helt vit, vilket inte skimlar gör. 

En annan uppmärksammad spontanmutation var när Macahan Loss föddes som skäck efter sina bruna föräldrar Muscle Memory och Lina Loss. 

Färg och tecken är också en efterlängtad detalj när man väntar föl. Men när det gäller de vita tecknen i huvud och på benen känner vi inte till vad det är som styr dessa på samma sätt som färgerna. Det forskas inte heller direkt på detta. 

– Det man vet är att fuxar får mer utbredda tecken än andra grundfärger, det är mer som ett lotteri och man får hoppas på det bästa, avslutar Anna Berglund.