Philippe Allaire, en gentleman som gärna besöker Sverige och Solvalla, men just Elitloppet har han nobbat med sina topphästar genom åren.
– Jag har väntat på rätt häst. Hohneck var den rätta, han gillar sprinterdistans och den här banan, sade Philippe Allaire som faktiskt var lånekusk bakom Hillion Brioullard 1980, året Ideal du Gazeau vann Elitloppet.
Hohneck slutade tvåa i sitt försök bakom favoriten San Moteur, men i finalen av Elitloppet var det omvänd ordning vid målgång. Hohneck avslutade i vansinnigt tempo för att landa på 1.08,9a/1.609 meter, vilket tangerade den snabbaste segertiden i finalen i Elitloppet.
– Jag gjorde bort mig lite i försöket när jag valde att köra med skor. I finalen gick Hohneck barfota och då fick han bättre aktion och blev helt enkelt snabbare i benen, fortsatte Allaire som fick ta emot Stig H Johanssons Pokal.
I sulkyn satt den i Frankrike verksamme italienaren Gabriele Gelormini som i sjunde försöket tog första segern i Elitloppet.
– Det är en dröm, så fantastiskt! Philippe Allaire hade med millimeterprecision förberett Hohneck och gjorde det enkelt för mig, sade Gelormini.
Den svenske favoriten San Moteur fick gå utvändigt om Hohneck hela vägen och föll med flaggan i topp.
– Jag var jättenöjd med min häst. Han gjorde ett topplopp, men Hohneck var helt enkelt för bra idag. Nu ska San Moteur få ägna sig åt avel ett tag så får vi se när vi är tillbaka i hetluften igen, sade Björn Goop.
Även tredjeplatsen togs av en fransk häst i form av Go On Boy och Romain Derieux.
Ytterligare två miljonlopp avgjordes på Solvalla inför storpubliken 19.039 personer. Hemmatränaren Reijo Liljendahl tog hem Breeders Course-finalen för treåriga hästar med Epsom As som hade Ulf Ohlsson i sulkyn.
Världens största kallblodslopp gick till Finland, men inte till favoriten Parvelan Retu som fick nöja sig med tredjeplatsen efter galopp – vinnande ledaren Evartti och Santu Raitala höll undan från ledningen.