Havre till hästen?

Så går det till
Havre och korn är de stora vårsädesslagen i Sverige och kan odlas i stort sett i hela landet. Johan Hedstad, bonde utanför Uppsala, förklarar hur processen fungerar.
– Vi sår havren så snart jorden är redo efter några harvningar någon gång i april och det går cirka 200 kilo utsädeshavre för varje hektar. Kornet sås cirka fyra-fem centimeter under jorden.

Exakt hur mycket havre man får på en hektar varierar beroende på såtid, årsmån och odlingsplats men allt från sex-sju ton per hektar på den goda jorden i södra Sverige till knappt tre ton på den magrare jord brukar räknas som normalt.

Efter sådden vältas åkern, det vill säga man plattar till jorden och trycker ner stenar så att fröet får fukt och utrymme att växa upp. Havren bekämpas mot ogräs och sjukdomar strax efter att havren kommit upp. 
– När väl plantan spirar måste man bevaka beståndet. Havre kan få fler typer av svamp och insekter, säger Johan.

Sjukdomarna angriper grödan i olika växtstadier. Insekter som bladlöss kommer tidigt, när plantan bara är någon decimeter hög och mjöldagg, ett slags svamp, kommer senare i växtprocessen. Hur mycket havren drabbas och varför har fler orsaker, bland annat kan vädret spela in och vad som vuxit i jorden året innan.  
– Växtföljden är viktig för att minimera sjukdomar. Det vill säga att man växlar åkrarna mellan stråsäd och andra grödor. Det är också viktigt att plöja ner de infekterade skörderesterna om man drabbats, förklarar Johan. 

 I övrigt får bönderna lita på tillräckligt med regn, sol och vind.

Skörd

Skörden sker i slutet av augusti men kan tidigast ske när kärnan har en högsta vattenhalt på runt 35 procent. Den ultimata vattenhalten i havrekärnan bör ligga på cirka 15 procent vid skörden och detta görs nästan uteslutande med en skördetröska. 
– Det viktiga är att kärnan är torr, berättar Johan.

Under tursamma förhållanden kan spannmålen skördas i torrt väder och om havren håller så låg vattenhalt som 14-15 procent kan den lagras utan att man behöver vidta några åtgärder. Annars behöver den torkas och det vanligaste sättet är att torka det med varmluft som drivs med diesel. En kostsam process för bönderna.

Lufttät lagring

Tvingas man av väderleken att skörda spannmål som håller alltför hög vattenhalt är det oekonomiskt att försöka torka ner den. Havren läggs då in i lufttäta lagringsbehållare, så kallade silos, direkt efter skörd. Då ensileras havren precis som hö kan göras, en slags konservering.
– Ofta är de blåa stora silon man ser på bondgårdarna som har denna lufttäta lagringsegenskaper, säger Johan. 

Inga större förändringar i spannmålen sker under den lufttäta lagringen förutom att E-vitaminhalten kan minska om spannmålen var mycket blöt vid inläggningen. Lufttät lagrad spannmål har en sötsur doft och en lite syrlig smak. De flesta djur finner den lufttätt lagrade spannmålen mycket smaklig. 

Olika sorter
Bondens havre odlas mest till foder men även till gryn och havren skiljer sig åt i dessa fall. Bonden bestämmer sort beroende på vilka önskemål och krav han har, samt var i Sverige den ska odlas. Viss havre mognar tidigare än andra sorter. Även stråstyrka, proteinhalt, vikt och stärkelsehalt skiljer sorterna åt. Vanliga sorter i Sverige är Belinda, Cilla, SW Kerstin, Ivory, Scorpion, Circle och Steiner. 

Scorpion, Belinda, Kersin och Circle har i allmänhet varit de sorter som gett bäst avkastning. I medeltal ger Belinda 4070 kilo havre per hektar. Men avkastningen varierar beroende på väder. Avkastningen 2009 blev låg på grund av torka och dålig kvävetillgång. Åren 2008 och 2011 gav Belinda ett mycket bra resultat, men 2009 och särskilt 2012 överträffades Belinda av flera andra sorter.

Olika egenskaper
Belinda ger hög avkastning med god kvalitet. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Den tillhör de stråstyvaste sorterna, är medellång och mognar rätt sent. Medan Cilla är en mycket tidig sort med ett svagt strå och SW Kerstin har ett relativt kort strå. Ett sätt att skilja havresorterna åt är genom att se vilken färg kornet har. Det finns vit-, gul- och svarthavre. Scorpion och Matilda hör till arten gulhavre och de övriga till vithavre.

Zorro är en annan sort, som ger mörka ax vid mognaden, även kallad svarthavre. Svarthavre odlas sällan i Sverige och är mer vanlig på kontinenten.