Hur uppkommer en hovbensfraktur
Hovbensfrakturer kan i princip uppstå när som helst. Hästar som: sparkar i boxväggen, trampar på något hårt material som penetrerar sulan, belastar sig ofysiologisk vid arbete eller till följd av annan bakom liggande sjukdom typ fång eller, det vanligaste, hittats halt i hagen. På travhästar så har, under många år, den näst vanligaste bakgrunden varit att frakturen uppkom under träning/tävling. Men mer optimerad dosering av kurvor och förbättrat banunderlag har minskat andelen hovbensfrakturer som uppstått på banan. Hältan kan variera från en 1 gradig intermittent hälta i skritt till blockhalt (stödjer inte på benet). Graden av hälta beror ofta på vilken fraktur typ hästen fått. Symtomen kan ofta påminna lite om hovböld med hälta, ökad puls, värme i hoven och så vidare. När man visiterar hoven så är hästen ofta känslig när man trycker ihop hovens trakter eller vid tryck direkt över frakturlinjen. Misstänker man fraktur så måste det säkerställas med röntgen men om hästen inte är så kraftigt halt behöver man inte göra det samma dag man upptäcker hältan. Det kan då vara bättre att ställa hästen på strikt boxvila, gärna med hoven gipsad, och utesluta hovböld och stengalla för att vid kvarstående hälta röntga hästen några dagar senare. Även vid transport till klinik för röntgen bör hoven vara gipsad.
Typer av Hovbensfrakturer
Hovbensfraktur delas in i olika kategorier beroende på antalet frakturfragment, vilken del av hovbenet som är involverat och om frakturen involverar hovleden eller inte.
Hovbensfraktur typ 1. En icke artikulär fraktur (involverar ej leden) Går från sulgränsen och genom en hovbensgren.
Typ 2. Artikulär fraktur (Involverar leden) Går från sulkant och upp i hovled
Typ 3. Sagittal fraktur (involverar leden) och delar hovbenet i mitten.
Typ 4. Fraktur av processus extensorius. Hovbenets övre kant där långa tåsträckar-senan fäster in. Förekommer ofta bilateralt och är då oftast kopplad till en tillväxtrubbning i hovbenet.
Typ 5. Komminut fraktur. När det finns fler än en frakturlinje.
Typ 6. Chipfrakturer. När en del längs sulkanten sprängts bort.
Typ 7. När en del från hovbensgrenarna frakturerat. Frakturen börjar och slutar i sulgrenen. Ses oftast på föl.
Bild som illustrerar olika hovbensfrakturer. Bilden är tagen från internet.
För att kunna behandla en hovbensfraktur på rätt sätt måste man ha en röntgenbild som ger information om var fraktur- linjen/linjerna går. Det räcker inte bara med att låsa hoven i väntan på att läkningen skall börja. Eller som man tidigare sa, bara slå på ett frakturbeslag så blir hästen bra. Området där frakturen ligger blir ömt, och för att skapa en bra avläkning så vill man inte ha något tryck över det skadade området, vare sig av hästsko söm eller sko-kappa. Man vill också låsa hoven så att den kan läka utan rörelse i frakturlinjen. Ungefär som vi människor gipsas, får skelettdelarna fixerade, om vi brutit en arm eller ben. Får man en fraktur som involverar hovleden får hästen ofta en hovledsgalla (ökad ledfyllnad) och ledvätskan kan ibland bli lite blodtillblandad.
Hur ser det ut på den varmblodiga travhästen
Om man tittar på bara den varmblodiga travhästen så gjordes det en studie vid SLU i Uppsala för ett 10-tal år sedan. Där fann man att medelåldern för en varmblodig travare med hovbensfraktur var 5,8 år jämfört med 7,9 år för övriga hästpopulationen. Kan förklaras till en del av att travhästen börjar sin karriär ganska tidigt. Mer intressant var att det var vanligare med frakturer på bakben hos travare och då framför allt typ 2 fraktur på utsidan (lateralt) höger bak. Vad det gäller vänster bakben så var typ 2 frakturerna även där vanligast lateralt. Vilket jag tror har att göra med den bakbensauktion som travhästar har, tillsammans med grepp och hovbalans. Även banunderlag och hastighet kan predisponera för hovbensfraktur. Hos travhästar som hade fått hovbensfraktur under träning eller tävling, var det
vanligast med typ II fraktur lateralt vänster fram (VF) och insida (medialt) höger fram (HF). Medräknat alla typer av frakturer, i Uppsala studien, såg man att av hästar som var under 3år vid skadetillfället så kom hela 81% tillbaka till full träning och tävling. Av dom äldre hästarna så kom 61% tillbaka till start.. Om man tog i beräkningen att en del hästar säkert gick till avel, blev ridhästar eller blev ”ålderspensionärer” så får ju prognosen för läkning anses ganska god. Vilken typ av fraktur som hästen råkat ut för spelade förstås in på prognosen. Av individer med typ 2 eller 3 fraktur kom 58% tillbaka till samma prestation som tidigare.
Behandling
Att som hovslagare tillpassa ett frakturbeslag är inte helt lätt. Det är därför av stor vikt att man anlitar en hovslagare som kan den här typen av skador. Den hantverksmässiga skickligheten har betydelse för att prognos skall bli så bra som möjligt. Förutom boxvila behövs det en ringsko med minst 4kappor (ibland 5) som alla måste ligga helt an mot hoven för att inte minimera rörelserna mellan hovbenets frakturfragment. Dom 2 traktkapporna (hovens bakre del) är till för att minska rörelsen i hovens bakre del. Dom 2 eller ibland 3 främre kapporna skall hjälpa till att stabilisera runt det fakturerade området. Man får räkna med skoperioder på 4veckor. Hoven kommer till följd av kapporna och att den avlastas kontrahera (dra ihop sig) och bli trängre. Det är då viktigt att man också justerar beslaget vid omskoningarna. Inte alla hovar går tillbaka till normal storlek efter en fraktur utan vissa hovar kommer se lite trängre ut än tidigare utan att detta för den skull behöver påverka hästens prestation.
Vila!!
Förutom hovslagarens arbete så är vila av hästen den viktigaste faktorn för en bra avläkning. Med vila så är det boxvila eller en sjukruta av boxstorlek som gäller. Kan ju kännas frustrerande när man har en häst i full träning att ställa av den helt. Men vill man ha tillbaka hästen i träning, avel eller så vidare igen så är vilan av väldigt stor vikt! Dom flesta hästarna anpassar sig bra och boxvila dom första veckorna brukar inte vara ett problem.