Inom det flesta hästsporter talar man om att aveln måste sträva efter hållbara och sunda hästar. Med hållbar menas att hästen inte drar på sig onödiga skador under sin tävlingskarriär och att den klarar att tävla långt upp i åldern. Utvecklingen av den hållbara hästen börjar redan hos uppfödaren. Egenskaper som påverkar hästens hållbarhet är exteriören och hur hästen föds upp. Träningsmetoder påverkar också hållbarheten men det bortser vi ifrån i denna artikel. Här handlar det om arv och miljö.
För nybörjaruppfödaren kan en fingervisning vara att kompensera svagheter hos stoet och bibehålla de olika plusvärdena. Alltså: aldrig förstärka stoets brister genom att betäcka med en hingst med liknande brister.
Exteriör som påverkar hästens hållbarhet är mankhöjd, höjd, benställning samt främre- och bakre motorerna, bog och kors. En travhäst ska vara kvadratisk, inte för lång. I många studier sägs det att en mankhöjd på cirka 162 centimeter är optimalt.
Långa ryggar är svagare och kan ge ryggproblem och sent utvecklade hästar. En utåt-tåad, fransysk häst ger ett nystande steg som gör att hästen kan slå sig på knäna. Korta kotben ger ett stumt steg med ökad belastning på hovled, kotled och gaffelbandsfäste.
På en travhäst vill man ha raka hasor. Krokiga hasor trycks vid belastning griffelbenet bakåt och det kan då uppstå skador på de bakre ligamenten, en harhas eller en gaffelbandskada. Man vill inte heller ha för plant kors eftersom det kan leda till ryggproblem eller problem med bakknän. Motorerna påverkar hur hästen orkar bära sig. Hur hästen rör sig påverkar också hållbarheten. Det har visat sig att en unghäst med god takt, rytm och elasticitet när den rör sig har positiv inverkan för hållbarheten.
Miljö
Hos uppfödare tillämpas en rad viktiga åtgärder som är kopplade till hållbarheten. Skötsel och vård är en och förebyggande åtgärder en annan. Michael Demmers, Västerbo stuteri, uppfödare till flera äldre tävlingshästar, både Västerbo Hightscore åtta år och Västerbo Gosbois tio år som tävlar för fullt samt Västerboonthenews som fallit för åldersstrecket.
Västerboonthenews föddes 2008 och tävlande lekande lätt i gulddivisionen som tolvåring.
– Att föda upp hållbara hästar är en medveten strategi. Den strategin börjar man med redan från början när fölet föds. Vi är noga med att fölet får ordentligt med råmjölk så att den inte drar på sig onödiga infektioner. Om det visar sig att fölet är skevt i benen måste detta korrigeras av en kunnig hovslagare så fort det går. Även avmaskning och betesvård jobbar vi med i vår strategi.
Utfodringen har en central roll för unghästens hållbarhet. Detta för att hästen ska utvecklas både mentalt och fysiologiskt.
– Sto och föl måste alltid ha rikligt med grovfoder så det är harmoni i flocken. Vi utfodrar stoet under hela dräktigheten med ett proteinrikt fullfoder där vitaminer och mineraler är tillsatta. Vissa utfodrar stoet bara under de sista månaderna, men det tror inte jag på.
Andra aspekter som är viktiga för hållbarheten, säger Demmers, är hagar och andra lekkompisar.
– För att kunna bygga upp ett starkt skelett, muskler, senor och ligament är det viktigt med kompisar och att de får leka i stora friska hagar. För att bekämpa parasiter vänder vi våra hagar. Det vill säga att vi odlar säd eller vall på dem emellanåt, cirka vart tredje eller vart femte år. Vissa säger att kalkrika marker är bra för hållbarheten. Gotland föder upp hållbara hästar. Men det säger jag utan att ha någon forskning i ryggen.
Att travhästar ofta har lösa benbitar är inget nytt, men är förekomsten uppfödarens ansvar?
Michael Demmers igen:
– En liten häst kan få lösa benbitar precis som en stor och det kan vara ärftligt, säger han. Till viss del kan det också vara kopplat till utfodring.
I en veterinärstidsskift, The Veterinary Journal utgiven 2013 studerade man om utfodringen och lösa benbitar (osterchodros) hade någon koppling. Professor Nils Ivar Dolvik som satt sig in i rapporten menar på att föl som utfodrats med för mycket kraftfoder och därmed växt för snabbt under de tre första månaderna kan utveckla osterchodros.
I samma studie visade det sig även att om fölet drabbats av allvarliga infektioner kan det ofta få förändringar i leder men också att osterchodros är till viss del ärftligt. Miljö och skötsel är viktiga i hästuppfödning och avelsston med exteriöra avvikelser ska inte förstärka dem genom att betäckas med en hingst med liknande problem. Men man vet dock att det finns åtskilliga exempel på individer som tävlar på högsta nivå trots exteriöra avvikelser. Så ingen regel utan undantag.