Natriumklorid (NaCl), det som vi i vanligt tal kallar salt, är en mineral som består av grundämnena Natrium (Na) och klor (Cl). Salt har flera viktiga funktioner i kroppen och den är livsviktig för att vi ska fungera och må bra. Natriums förmåga att binda vätska gör att blodvolymen och blodtrycket hålls uppe, det motverkar att kroppen torkar ut och gör kroppstemperaturen lättare att reglera. Det har en viktig funktion för både de nerver som kontrollerar kroppens impulser och de nerver som kontrollerar den viljestyrda motoriken. Det krävs att kroppen har en bra saltbalans för att den ska kunna prestera på topp.
När vi svettas förlorar vi salt som vi ersätter genom att tillsätta salt i maten. Saltet vi använder kommer ursprungligen från havsvatten. När salt utvinns direkt från havsvatten får vattnet dunsta i stora bassänger, det som blir kvar kallas havssalt eller gourmetsalt. Det vanligaste saltet, bergsalt, kommer från hav som torkade ut för länge sedan. När vattnet dunstade lagrades saltet i marken och idag bryts det i gruvor som kan vara upp till åttahundra meter djupa. Bergsalt blir produkter som bordssalt, fodersalt och saltstenar till våra husdjur.
I facklitteraturen står det om flera symptom som kan tyda på att hästen har saltbrist. Äta jord, tappad aptit och sämre hårrem är några av de tecken som nämns. En som är väl insatt i hästens saltbehov och vad som händer i deras kropp vid saltbrist är professor Anna Jansson vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon har under längre tid forskat kring hur hästens inre saltbalans påverkar dess hälsa och prestation.
— När hästen börjar visa tecken på saltbrist har den redan ett kraftigt underskott av salt, säger hon. Istället menar Anna Jansson att de första symptomen kan vara mer diffusa, som exempelvis sämre prestation. Det kan röra sig om en tiondel i träningstid, något som kanske inte får tränaren att i första hand tänka på saltbrist. En studie gjord i Tyskland på hårt arbetande ponnyer visade att det tog upp till tjugo till trettio dagar innan hästarna visade några tecken på saltbrist (natriumbrist). Anna Jansson berättar att det bästa sättet att ta reda på hur hästens saltnivå ligger är att testa detta genom ett träckprov. Provet ska tas under en period då hästen borde ha en normal saltbalans så det är inte lämpligt att ta provet dagen efter hård träning eller tävling. För träckprovet tar man ungefär en handfull träck i en plastpåse som sedan skickas till ett foderlaboratorium för natrium- och kaliumanalys. Från provsvaret tas sedan värdet på kalium genom värdet på natrium, om summan blir över tio betyder det att hästen lider av saltbrist.
När saltmängden minskar försämras kroppens förmåga att behålla vätska, det i sin tur sänker hästens blodvolym som gör dess förmåga att prestera sämre. Hästar som drabbas av mycket svår saltbrist kan få muskelspasmer och motorikproblem. Korsförlamning är ett muskeltillstånd som drabbar aktiva hästar och det är inte ovanligt inom travsporten. Orsakerna till korsförlamning är inte helt klara och internationell forskning tyder på att det kan variera från fall till fall. I studier, som gjorts av både Anna Jansson och av engelska forskare, har man dock sett ett visst samband mellan salt- och elektrolytbrist och de hästar som har återkommande besvär av korsförlamning.
För att hästar som tränas aktivt ska kunna hålla kroppen i bra balans bör de alltså ha en foderstat som innehåller ett extra salttillskott. Anna Jansson tipsar om två olika metoder för saltersättning, där man kan välja att använda en av dem eller båda. Oavsett vilken metod man väljer är det viktigt att hästen alltid har tillgång till rent friskt vatten (utan salt).
Förutom salt (natrium) förlorar hästen även andra elektrolyter när den svettas, en av dessa är magnesium. Anna Jansson och hennes kollegor såg i sin forskning tecken på att ett långvarigt underskott av natrium och magnesium möjligen kan ha negativ påverkan på hjärta och blodkärl. Genom en analys på grovfodret får man bra kontroll på hur mycket magnesium det innehåller. Täcks inte hästens magnesiumbehov är det viktigt att fodret kompletteras med ett tillskott. Ett överskott av mineralen gör ingen skada men ett underskott under en längre period kan få negativa konsekvenser.
Rekommendationen är att alla hästar ska ha tillgång till en saltsten i boxen som komplement. Hästar som motioneras måttligt kan ofta själva reglera sitt saltbehov när de har tillgång till en saltsten. Man kan med fördel välja en saltsten utan tillsatser.
Mineraler, vitaminer och spårämnen bör istället ges som ett särskilt tillskott eller i kraftfodret, då verifierar man att varje häst får rätt mängd tillskott. Hästar som står längre tider på box kan ibland knapra på sin saltsten av tristess, men salt i hög mängd är inte skadligt så länge hästen har tillgång till friskt vatten. Risken för överdosering av salt är mycket liten.